Med tåg från Medelhavet och hem genom Europa
Fler än nånsin tar tåget genom Europa i sommar. Överallt möts jag dock av glada miner trots strul här och var. Själv har jag avverkat 7800 kilometer på tågen under två månader och ja, det är ett annat sätt att resa. Men i längden – det valet känns alltid bra. För klimatet, för mig som hinner med till både kropp och själ och inte minst för alla jag möter.

Jag skulle åkt via Languedoc en sväng på hemresan för att marknadsföra boken (här kan du köpa ditt signerade ex direkt), men det blev för bökigt. Alla platsbiljetter var slut sedan länge, skogsbränder längs spåren och så började jag möjligen bli lite restrött. Genom Italien och med trixande genom Danmark fanns enstaka platser kvar så jag trasslade mig hemåt den vägen istället.
Interrail mobilpass har även kartvy över mina planerade och senaste tågrutter.Sedan något år tillbaka är det ju interrail mobilpass som gäller, för mig liksom för många andra. Väldigt praktiskt att ha allt i mobilen och bara man är online var tredje dag, så ska den hålla ordning på allt även offline. Det funkar vanligtvis toppen men av någon anledning så krånglar det hela tiden i Italien. Det händer när man går offline, byter land eller bara kopplas upp mot ny operatör, då strular det.

Man kan ju förstå att de italienska konduktörerna är lite trötta på turister som inte får upp sina biljetter, men i år undrar jag om de inte också har typ provision på allt de kan klämma ut extra av sina resenärer. Böter om man aktiverat sin resdag efter tågets avgång, extra skatt på platsbiljetter.

Eller som jag på nervägen, avslängd i Albenga på italienska rivieran, eftersom jag dels inte fick upp qr-koden på mitt mobilpass, någon skärmdump dög inte alls, dels tydligen satt på ett interctiytåg ändå istället för regionaltåg som hade stått på skylten. ”Nu slapp du böter på 200€” sa han hotfullt. Jag tackade ödmjukt och övervägde att bara gå ner på stranden intill och stanna där. Men då vara jag så nära hemma i Nice att jag inte ville stanna. Och nästa tåg kom efter en kvart så det gick bra.


På hemvägen funkade allt som det skulle och jag hade alla platsbiljetter klara. Tog både cappuccino och espresso på stationscaféet i Ventimiglia, de HAR Rivierans absolut godaste kaffe. Mycket kärlek och rengöring typ hundra gånger om dagen. När jag berömde baristan för det smög han till mig ett par chokladbitar extra, alla blir glada när man uppskattar deras hantverk.


I Milano hann jag precis inte med det tidigare tåget utan fick ett par timmar till nästa, som jag hade plats till. Det brukar dock ibland gå att få följa med ett tidigare om man har tur, fråga går alltid. Istället slog jag till på tidig lunch uppe i restaurangen med utsikt över spåren. Den har bytt namn och är numera del av kedjan Rosso Pomodoro, tidigare Obicà. Gå rakt fram från spåren och ut i stora hallen, håll vänster och uppför en trappa så kommer man rätt. Perfekt ställe att sitta och vänta på nästa tåg. En liten promenad på utsidan, runt själva stationen, brukar jag också hinna med. Alltid skönt att sträcka på benen.


Sedan genom de vackra Alperna till Zürich. Där åt jag en Züri chili wurst till middag med supergod senap i alldeles ny tub. Oj vilken god sa jag, kan man köpa sån här? Du får den, sa servitrisen. Bästa souveniren!
Jag försöker ju alltid äta middag på ett riktigt ställe, eftersom de där också har en riktig toa. Perfekt för att öven borsta tänderna och sånt med gott om plats innan man kliver på nattåget.

Den här gången extra viktigt, eftersom jag bara hade sittplats. Gjorde dock som alltid, gick och pratade vänligt med ansvarig tågvärd, den här gången Chiristine på ÖBBs nattåg mot Hamburg. Om det möjligen skulle vara någon som inte dök upp till sin plats i sov- eller liggvagn, då ville jag gärna ha den. Hon tog mina vagn- och platsnummer. Tyvärr blev det ingen vinst i det lotteriet denna gång.

Istället blev det en sån natt jag verkligen är för gammal för, skavfötters med både ryska Olga och min granne hemma på Folkis, Berit, samt med hennes man Ulf och ett par franska tonårskillar i övre tonåren. Alla förvisso väldigt trevliga men också helt eniga om att vi ska boka i tid nästa gång. Sovvagn med bubbel och tofflor är lite mer värdigt än detta.

Nästa del genom Danmark var likadan. Jag hade lyckats hitta platser på kortare delsträckor, Berit och Ulf stod upp eller satt på golven med väldigt många andra hela vägen till Köpenhamn. Nästa år hoppas vi att kapaciteten är bättre och mer utbyggd.

Men överallt, fantastisk personal på tågen! De gör allt för att vi ska ha det bra och ofta lyckas klämma in en till som också kommer fram. Kan dessutom bara älska SJ, som har matchtröjor som en del av uniformen, att bära när Sverige spelar match någonstans. Hej Pernilla och heja Sverige!

Hemma i Stockholm stod Ulf och mötte mig på stationen. Nu fortsätter vi låta dagarna flyta på ihop, badar och glor på havet från en annan horisont. Tids nog kommer allt igång igen. Idag skrev jag det här och ska göra klart en artikel. Sedan ska det visst regna lite, då kan jag lugnt fortsätta läsa i min bok.
Vad gör du, eller inte?
#rivieraninomräckhåll #ilovenice #franskarivieran #frenchriviera #rivieran #cotedazur #languedocinomräckhåll #languedoc #languedocroussillon #occitanie #paysdoc #southoffrance #italieninomräckhåll #tågtillmedelhavet #medelhavet #tågsemester #togrejser #interrail #nattåg
Skriv upp dig på nyhetsbrevet!
Fortsätt gilla, kommentera och dela våra sidor vidare, på Facebook och Instagram eller på #languedocinomräckhåll och #rivieraninomräckhåll. Prenumera gärna på nyheter och tips, vi lottar ut ett ex av boken varje månad!
Här kan du beställa dina signerade ex av böckerna Languedoc inom räckhåll och Rivieran inom räckhåll. De finns självklart också att köpa på också Bokus, Adlibris eller i din lokala bokhandel. Plus att låna på många bibliotek, be dem gärna köpa in annars!
Bon voyage